Tack

Efter gårdagens långa och hårda inlägg är det på sin plats med något positivt. Därför vill jag passa på att tacka alla er som följer min blogg. Jag har blivit något av en "träff-knarkare" och erkänner att jag följer sidstatistiken slaviskt. Utan en stadig följarskara, skulle det till slut kännas rätt meningslöst att skriva här och jag tackar er för att ni låter mig pladdra på.

Vissa läsare försvinner, men en del av dessa kommer tillbaka och visar sitt nyfunna engagemang med en uppsats. Detta sätt att förhålla sig till bloggen är också roligt, nu när jag beslutat att lämna kommentatorfältet helt till er läsare.

Ibland känns det lite motigt, ska jag erkänna. Det kan ha varit ett par dagars dalande siffror, men de har hittills alltid återhämtat sig. I de dagarna av nedgång och upplevt ointresse (gäller även annan nätverksamhet jag håller på med), är det skönt med en fantastisk hustru som med en dåres envishet hävdar att det jag producerat visst är bra och att det bristande intresset bara är ett uttryck för det fina vädret, generell okunskap, avund, missunsamhet, eller det mest troliga: onda andar. Tack min bästa vän.

Men som sagt, tusen, tusen och åter tusen tack till alla er som läser och delar och kommenterar och hejar. Må era liv bliva rika och era barn slippa Lundsbergskolan.