Tycker du att jag borde skriva om något specifikt? Har du läst en artikel jag borde kommentera? Skriv till denrimligegubbjaveln@hotmail.com

Länka gärna till min blogg på er facebooksida. Det är roligt att ha många läsare.
Visar inlägg med etikett Ryssland. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Ryssland. Visa alla inlägg

onsdag 2 juli 2014

Klart man är rädd för fascister

Om det inte vore så läskigt, vore det nästan komiskt. Nu får ryska konstnärer inte svära. Putins antisvordomsslag trädde i kraft igår. Denna lag visar åter vilken pajasregim som sitter i Kreml. Men det är en mäktig och farlig pajas. 

Kreml styrs återigen efter ett kort uppehåll i och med Boris Jeltsin (pajas på annat sett under sin senare tid vid makten) av fascister med ambitioner att kuva medborgare och grannländer. Detta gör mig rädd. 

Annat som gör mig rädd: nyfascismen i Sverige och övriga Europa. Jimmie Åkesson talade i Almedalen igår och inledde med att berätta hur apatjaskigt det är att kalla Sverigedemokraterna för rasister. Sedan pratade han i en halv evighet om hur dåligt det är med invandring. Men någon rasist, det är han då rakt inte. Nähänä. 

Apropå rasister, förlåt Sverigedemokrater, får jag ofta på Twitter och även i några borttagna kommentarer här på bloggen från Sverigedemokrater höra att jag och mina medmänniskor (inte motmänniskor, anti-humanisterna), att "vi är rädda" och att vi har all anledning att vara rädda. Man talar i hotfulla termer som "vänta bara" och "du kommer inte att vara så kaxig..." Det insinuerar att ett samhälle styrt av SD inte kommer att vara nådigt mot sina meningsmotståndare. Vilket annat parti beskriver sin dröm, dvs ett maktövertagande i sådana ordalag, dvs att vi som inte delar deras bruna åsikter har skäl att vara rädda?! Jo, fascister i alla dess slag, vare sig de kommer från vänsterkanten eller högerkanten. Sådana som Putin och hans anhang, alltså.

onsdag 7 maj 2014

Ryska lögnaktiga "journalister" får pris för objektivitet

Jag undrar om min blogg är blockerad i Ryssland. Jag är ju uttalat Putin-kritisk (ordet "kritisk" betyder ju numera "hatisk" såsom SD till exempel beskrivs som "invandrar-kritiskt", så jag hänger med trenden och kallar mig "Putin-kritisk") och det är inte en acceptabel inställning i Nya Sovjet. Sist jag kollade hade jag visserligen ganska många läsningar från Ryssland, men det kan ju vara FSB som sitter och läser gubben. Det ska för övrigt bli spännande att se hur länge det dröjer innan FSB byter namn till KGB igen. 

Det censureras hejvilt från Kreml och journalister som löper i Putins ledband premieras för sin objektivitet  och professionalism, nu senast i fredags när en bunt lögnare som kallar sig journalister premierades för sina insatser. Dessa journalister ljuger hejvilt om bland annat valdeltagandet i folkomröstningen i Krim. Dessa journalister är en viktig del i Putins propagandaapparat och en viktig kugge i maskineriet som åter håller på att stänga Ryssland och återföra landet till dess traditionella roll som förtryckarstat. Jag är livrädd för vad som sker i Ryssland och undrar om det är för sent att vända landet i rätt riktning. Jag förstår inte landet Ryssland och dess innevånare och jag vet att jag borde ha en mer sansad inställning istället för en massa fördomar, men det är svårt att känna annat än irritation inför ryssar på fredlig semester och skräckslagenhet inför ryssar på semester med vapen i hand i forna lydstater och ockuperad mark. 

Det är jobbonsdag och jag gläder mig åt att för en gångs skull vara den som väcker Junior istället för tvärt om. Dags för lite vuxenliv efter några veckor utan jobbonsdagar och det ska bli ganska gött att återse jobbkamrater och slippa krypa runt på alla fyra en dag. Ha det fint och le gärna mot en främling i regnet. 

måndag 26 augusti 2013

Ryssland börjar bli en omöjlig partner

Det blir alltmer tydligt att Ryssland är ett land som inte riktigt är..... Jag vet inte. Landet är liksom.... Ryssland är den där snubben vid middagsbordet som säger märkliga saker då och då som man till en början tror att man har missförstått. "Han menade det säkert på annat sätt", "jag hörde nog fel när han sa att maten jag kämpat med hela dagen var äcklig", eller "jag kanske inte hörde hela sammanhanget." Till slut fattar man dock att killen är en fullblodsidiot som inte kan uppföra sig och att han inte platsar i normala människors sällskap. Det rimliga då är att sluta bjuda in honom. 

Ryssland har tidigare tillsammans med Kina lagt sitt veto mot att fördöma Syriens regim. Orsakerna för Ryssland att agera på det sättet tros av många vara dels ekonomiska (vapenförsäljning till Syrien) och dels inrikespolitiska i det att det machoälskande Ryska folket skulle tänkas se ett fördömande av Assad som en eftergift till USA och väst. Det anses helt enkelt coolt att stå upp mot dessa oavsett fråga. 

USA skramlar lite vapen mot Syrien med anledning av gasattackerna mot barn och vuxna i den egna befolkningen. Nu varnar Ryssland USA för att ingripa militärt i Syrien och säger att ett sådant ingripande skulle bryta mot internationell lag. Eh? Verkligen Ryssland? Så att gasa den egna befolkningen inklusive barn håller sig inom ramarna för internationell lag? Nej Ryssland, du kan inte luta dig mot internationell lag bara när det passar. Konsekvens är rimlighetens själva kärna. 

FN är skapat med global fred som syfte. Om dess viktigaste parter inte har fred till varje pris som mål så är det inte säkert att FN är den bästa garanten vi har för fred. Kanske är det dags för NATO och/eller EU att ha som regel snarare än undantag att agera utan FN-mandat. 

Det jag skriver ovan ska inte ses som att jag tagit ställning för ett militärt ingripande i Syrien, utan som ett ställningstagande mot ett alltmer märkligt och arrogant Ryssland som har slutat att försöka passa in på vettiga länders middagar. Det är dags att sluta prata med Ryssland som vore landet en av oss. Ryssland förstår maktspråk och hårda, raka tongångar. 

Vad gäller ett militärt ingripande i Syrien så måste ett sådant föregås av upprättandet av en trovärdig och demokratiomfamnande exilregering och detta kan vara svårt att förankra hos en opposition som framstår som alltmer dominerad av fundamentalistiska krafter.