Älska utan att hata

Loreen vann i lördags European Song Contest, ESC. Hon vann stort och samtidigt visade Italien att man inte är rädd att gå sina egna vägar. Teorierna kring orsakerna till att de som enda land inte gav Sverige någon poäng alls är flera, men jag tror mest på tesen om att folket där är ovana vid så pass påklädda kvinnor i TV. Detta är naturligtvis bara teser, inget annat.

Symptomatiskt nog så var en av tidningarnas funderingarna dagen efter om hur ESC i Sverige kommer att ställa till det för sporten. Min tanke är: ESC får ta så mycket plats som ESC bara kan. efter en så förkrossande seger, ska vi omfamna ESC som bara attan. Det är rimligt.

ESC har en stor fördel mot gentemot sporten i mina ögon. Det som gör tävlingen så charmig, är att vi fanatiker älskar och hejar på vårt bidrag med samma intensitet som sportsupportern hejar på sitt idrottslag, MEN utan att hata motståndaren. Vi skrattar ofta åt dem och deras bidrag (Portugal, Holland), men vi hatar inte. En liiiiten gnutta hat kan ibland smyga sig in mot enskilda länders poängförmedlare (Moldavien), men oftast är det även här skrattet som får överhanden. Trevligt.

Allt som omger tävlingen är naturligtvis inte sockersött. Då talar jag inte om Dannys pinsamma reaktioner på att Loreen vann den Svenska uttagningen. När den hålls i Sverige behöver vi inte heller smolkas av diktaturlater. Jag avser snarare Björn Söder och hans gelikars malande om att vårt bidrag inte var tillräckligt svenskt. Trams! Rasism är så outsägligt orimligt, att om jag var någon som någonsin saknade ord, så skulle rasism vara en företeelse som skulle föranleda mig sagda ordavsaknad. Nu är jag som bekant mycket sällan renons på ord, så jag bjuder på ett rungande "USCH". I sin förklaring till en massa dumt skriver Björn Söder att han saknar de mångkulturella inslagen i tävlingen. Nu var alltså mångkulturalism något positivt. Se där! Om inte Sd vore så läskiga, skulle de vara lustiga.

Läser för övrigt att Ilmar Reepalu vill arrangera ESC i Malmö. Men med tanke på turerna kring Davis Cup för några år sedan undrar jag om Ilmar är medveten om att Israel är med i tävlingen. Kanhända drar han tillbaka sin ansökan om att få arrangera om han göts medveten om detta. Återstår bara att avskräcka även Götlaborg.