Jag ber om ursäkt för den provocerande rubriken. Min ursäkt och orsak är att jag med denna rubrik hoppas att locka till mig en massa diabetiker som idag gör mig och sig själva en stor björntjänst. Kanske om de läser detta inlägg, kan jag få dem på bättre tankar. För det här är viktigt. Mycket viktigt. Det handlar om min rätt till glass. Färsk, kall glass till alla, helt enkelt.
Jag har ofta ondgjort mig över det skrala utbudet av diabetesvänliga produkter i Sverige (och i Finland, där jag för närvarande befinner mig). Jag har länge funderat över varför laktos- och glutenintoleranta ofta till och med har egna hyllsektioner med produkter för dem, medan diabetiker får lalla runt och leta efter LC-(Low Carb)produkter runt om i butikerna. Med tanke på att diabetiker är en långt större grupp än både glutenisterna och laktosisterna, är detta märkligt och faktiskt helt orimligt.
Varför är det då så dåligt utbud av sockerfritt i Sverige? GB hade för några år sedan en sockerfri glass i sitt sortiment, men fick dra tillbaka den. Ute i världen finns det en uppsjö av kuliga sockerfria produkter, men de importeras inte till Sverige i någon vidare utsträckning och än mindre till Finland, världens mest diabetikertäta land, ett land där man tror att en bakelse bakad med vetemjöl och fruktos är att klassas som sockerfri, vilket är fullständigt galet.
Så här fungerar marknadsekonomi: Där efterfrågan finns, där finns produkterna. GB skulle inte ha slutat med den sockerfria glassen om efterfrågan hade varit tillräcklig. Om vi alla verkligen ville ha tillgång till sockerfri nutella, så skulle en importör kasta sig i bilen, köra ner till Frankrike och köpa upp ett lager av den utsökta sans sucre-varianten som finns där.
Problemet är att majoriteten av diabetiker i Sverige tycks tro att det är ok för oss sockerallergiker att faktiskt ibland "unna sig" sockerrika produkter. De misstror dessutom sockerfria alternativ och skjuter sig hellre fulla med insulin eller tillåter sig att bli sockerhöga så att de kan avnjuta "riktig" glass och "riktigt" godis, än att söka hitta sockerfria alternativ. Många har inte ens testat 7-11s underbara sockerfria yoghurtglass eller Russel Stovers fantastiska chokladdroppar (ej tillgängliga i Sverige, men köp om ni far till USA). Att vansinnesinsulinkompensera eller att låta blodsockret fara bergochdalbana straffar sig dock i längden och kommer att bita er i rumpan (eller snarare bita av er benen) på äldre dagar om inte förr. Vad värre är: genom att inte vara med att skapa efterfrågan, sabbar ni för mig när jag inte får köpa glass i glasskiosken när jag är på pomenad med min hustru. Oacceptabelt och orimligt.
Det är trist att fråga om det finns sockerfri glass och gång på gång få nej till svar, åtföljt av en blick som undrar om man är lite dum i huvudet som över huvud taget frågar efter något så tramsigt som sockerfri glass. Just detta, att jag oftast möts av förvåning när jag frågar, är en tydlig indikator på att det är väldigt få som frågar efter sockerfritt. Oftast rycker jag på axlarna åt expediters förvåning och förundran över att man ens har mage (och mage har jag) att fråga efter sockerfritt, men ibland påminns jag av detta om att jag inte är riktigt som alla andra och att jag faktiskt har en ganska allvarlig sjukdom som är begränsande till sin natur. Dessa gånger känner jag mig utanför och då blir jag ledsen. Dessutom är det gott med glass en varm sommardag. Jag vill också ha.
Det finns till slut en ljusning i tunnelns slut, men det är inte tack vare oss diabetiker som grupp. Nej mitt hopp står snarare till alla er LCHF-fanatiker där ute som blir allt fler. (Ja, ni finns ju inte bara ute, utan även inne. Det skulle ju bli jättekallt om vintern om ni bara fanns där ute.) Dessa fettfrossande vänner skapar en efterfrågan som gör det lönsamt för till exempel Felix att lansera en stevia-sötad ketchup. De gör det möjligt för ett företag som Carb Zone att växa fram i vårt land.
Så tack alla LCHF-galningar! Ni gör min vardag roligare och godare eftersom ni skapar den efterfrågan som mina med-diabetiker borde ha skapat för länge sedan. Tack för Fiberhusk och Carbzonepasta i butikerna. Er efterfrågan gör mitt liv bättre och det är ju det vi alla borde sträva efter. Till mina sockerutmanade med-diabetiker (eller snarare mot-diabetiker som det verkar) vill jag säga: Skärp er! "Vanligt" godis, "vanlig" glass, vetemjöl och andra blodsockerhöjande produkter är till för de gånger vi dippar. Börja ställa krav på sockerfritt utbud och var med i kampen för sockerfria alternativ i alla lägen (i alla fall där glutenisters och laktosisars behov möts). Det finns så mycket gott där ute. Våga testa, fegisar.
Håller verkligen med i ovanstående resonemang, och vill för den (goda) sakens skull tyvärr påpeka att även andra länder såsom Frankrike verkar få ett minskat utbud av sockerfria varor. Detta kan konstateras efter att jag för en mycket god väns (vi kan kalla honom Ferdinand) räkning besökt flertalet av Frankrikes supermarkets och outlets i jakten på den berömda ”sans Sucre” nutellan utan att finna densamma… Sacre blue!
SvaraRaderaHeja! Jag ska genast skärpa mig och stöd köpa produkter. Jag kan behöva socker utjämna då jag troget sätter i mig en påse godis om dagen och totalt ca 3 bitar socker i kaffet (6 x en halv när jag jobbar) Därtill känner jag Carbzone ägarna som är en ex kollega och vet hur hårt de satsar som hem vändande amerikaner för att få oss nordbor på bättre tankar! Kontakta gärna Ewa-Lena om du saknar produkter i din butik och hälsa från mig! Skön semester trots allt önskas! / Eva
SvaraRadera