Min hustru frågade igår kväll varför jag inte bloggade en hel massa nu när jag ändå var hemma och (underförstått) slappade. Jag svarade att jag faktiskt är sjuk och att det då inte är så lätt (för en karl) att vara spirituell under dylika förutsättningar. Då skrattade min (kära) hustru rakt ut på ett inte alls kärleksfullt sätt. "Är det spirituell du anser dig vara när du bloggar?" tycktes hennes undran vara.
Nå inte spirituell kanske, men väl kreativ åtminstone? Kan ni ge mig att det är något som stämmer in på det jag gör? Jag skapar ju i alla fall något och det låter sig inte göras när man har en massa snor och feber och annat olägligt sjukdomsrelaterat bus på gång.
Nå, det blev Gud ske pris ingen man cold av det här till slut. Jag har alltså inte känt döden flåsa mig vare sig i nacke, armbåge, eller annan del av min anatomi. Jag är idag bevisligen så pass fräsch att jag kan författa några rader. Känner jag mig spirituell nu när jag skriver? Nja, men åtminstone lite kreativ. Jag skapar ju något ur inget, för som ni borde märkt vid ser här laget, har jag just inget att skriva om, jag bara skriver.
Jag gick till läkare igår för att komma tillrätta med två saker. Den första är att utreda om det finns någon direkt orsak till att jag har varit mer eller mindre sjuk det senaste halvåret. Kanske saknar jag någon vitamin eller något enzym eller något annat. Kanske är jag bara en klenis som fått för lite sol. Om något (utöver vett och sans) saknas mig, får jag veta under dagen.
Den andra orsaken till besöket var att få bukt med min näsa. Nej jag ska inte in för rhinoplastik (hyggligt ord för övrigt, för någon att använda när denne känner att dennes näsa är lite felproportionerad). Jag har dock en näsa som släpper ifrån sig blod i tid och otid. Detta är ett omak för vem som helst, men är man killen som sätter kanyler i sig mest hela tiden (diabetiker), så blir spontant näsblod ibland rent suspekt, så nu ska borrarna brännas. Varför heter det borrar? Borde väl vara mer adekvat om de kallades vulkaner?
Färdigsvamlat. Mot TVn. Nej just det, jag ska ju läsa igenom tio gånger först. För som min hustru uttryckte det: Nu när jag bara är hemma (och slappar), "hinner du ju läsa igenom vad du klottrat ner innan du publicerar, så slipper jag [Finis] rätta alla dina fel i efterhand." Tack ömma hustru.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar