Idag på dagen för ett år sedan skrev jag följande:
"Solen skiner och livet är vackert. Rimligt! Nu får vi se om det blir en massa bloggande här. Jobbigt att skriva på iPaden. Hej hopp och trevlig lördag önskar jag ALLA mina följare."
Ca 190 inlägg senare här jag fortfarande inte helt klart för mig vad bloggens inriktning är, men jag har fortfarande kul och därför fortsätter jag.
De senaste dagarna har bjudit på diskmaskinshaveri, bilhaveri, lite vvs-bekymmer och det har varit lite stressigt att försöka sy ihop allting med tid och ekonomi kring detta och därför har jag inte riktigt haft ro att blogga så mycket som jag vill. Jag hoppas på ökad intensitet så småningom, men det kan vara fortsatt tyst i ytterligare några veckor. Jag ber er om överseende och att ni inte glömmer bort mig.
Idag vaknar jag upp till en solig och vacker värld efter en fantastisk minisemesterdag. Igår var det den för några av oss traditionella skidsemestern i Mont Ámmarby där vi blir bjudna på champagne-brunch (klädsel: underställ), skidåkning, after ski med hot shots och rom-choklad med vispgrädde (klädsel som ovan). Skiddagens värdinna är alltid flavoursbylouise-Louise så naturligtvis ingår en härlig middag som avslutning, till vilken vi städar upp klädseln aningen.
Jag vill tacka för året som gått, krupit, sprungit beroende på din personliga livs-fas. Jag älskar att roa och engagera er och är djupt tacksam för att ni låter mig hålla på. Vi hörs snart. Ut i solen med er nu och kom ihåg att le mot era medmänniskor idag och alla andra dagar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar