Jag vet inte mycket om allt, det fick jag erfara häromdagen. Skolan vet jag tydligen inte tillräckligt om. Junior är inte ens två år, så jag får väl förlåtas min okunnighet, för okunnigheten är i detta fall fullt rimlig. Jag blev chockerad av att höra om förslaget om förbud mot mobiltelefoner i skolan. Jag häpnar, men inte för att jag ogillar förslaget, per se, utan för att jag ogillar behovet av lagen. Det är för mig fullständigt orimligt att ett sådant förbuds ska behövas!!
Eleverna är i klassrummet för att lära sig av läraren och ska inte distraheras av sina telefoner. Jag tog för givet att det var telefonfritt. Det ska inte behövas någon lag för detta utan lärarna måste ju självklart ges mandat att ta bort telefonerna. En korg i entrén, kanske ett bord med laddare? Varför är det inte så? Har eleverna verkligen sådan makt att de kan åberopa lagen när de blir tillsagda av en vuxen, sv en lärare att fokus ska ligga på läraren? Naturligtvis inte. Det är idioter till övercurlande föräldrar som ligger bakom. Ledsen medföräldrar, men ni är sopor som sabbar era barn. När Junior börjar skolan kommer jag att kräva att mobiltelefoner inte förekommer i skolbänken. Jag kommer att ha detta som min första fråga när jag väljer skola åt honom, givet att vänstern inte har lyckats med fas ett i återgången till DDR-Sverige och fråntagit mig rätten att välja skola åt mitt barn.
Vad är det för trams som försiggår i vår skola? Elever ska naturligtvis ha rättigheter och visst inflytande, men jag anser att eleven till syvende och sist är gäst i ett rum där läraren är chef. Kontroversiellt sagt, tycker många, men rimligt som tusan, tycker jag.
Detta meddelande skrevs på min mobiltelefon, men inte i skolbänken. Hepp!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar