Jag brukar ofta skriva om hänsyn och trafikvett. Det brukar vara uppskattat, så vi gör det igen.
Vi börjar som så ofta med en stilla fråga: Vad är det för fel på folk? Är det verkligen så svårt att som fotgängare korsa gator på ett korrekt sätt? Jag ser dagligen personer gå mot rött, trots att det står bilar och väntar på omslaget. Erkänner: Jag går faktiskt då och då mot rött, men då är det bokstavligt talat (skrivet) inte en bil i sikte.
Sedan det här med att springa över gatan där det inte finns övergångsställe. Låt mig klargöra, käre fotgängare: Du kan inte på ett korrekt sätt avgöra hur snabbt bilen där borta kommer att ha nått din punkt. Nej! Du kan inte det. Punkt. Framför allt kan du inte mäta och avgöra hur obehaglig situationen är för bilisten. Det som känns helt ofarligt för dig som fotgängare, känns ofta riskfyllt för den som framför fordonet. Det är helt enkelt jätteläskigt att se dig att springa över gatan även om du är "långt borta". Om du är 100 meter bort och jag kör i 50 km/h och du ramlar, ja då är det bara....vänta....då är du....ja, du är då faktiskt inte särdeles långt borta. Som bilist hajar man till och hajar, det är farliga djur. Det är inte hänsynsfullt att utsätta någon för oro.
Om du gör dig skyldig till något av det ovanstående så ber jag dig att tänka till. Om du gör ovanstående med barn i hand ber jag härmed att få förklara dig ansvarslös och dum. Vad är det du lär ditt barn? Om du som vuxen är illa skaffad att riskbedöma, så är ditt barn fullständigt inkompetent i samma situationer. Det är då inte väldigt begåvat att visa ditt barn att hen som fotgängare kan strunta i trafikvett.
Slutligen en släng av sleven till dig, bilistpucko: du ska stanna vid obevakade övergångsställen om någon vill över. Punkt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar