Vad är det egentligen för skillnad på en gubbstrutt och den rimlige gubbjäveln? Är de inte faktiskt samma typer? Är det inte så att bloggare G bara vill distansera sig från sin sanna natur? Nej, jag vill hävda och hävdar därför, att det existerar många skillnader. Gubbstrutten hatar barn, irriterar sig på högljudda ungdomar oavsett om de är stöddigt högljudda eller glatt högljudda. Gubbstrutten tycker att förändring och modernisering är onödigt, gubbstrutten matar duvor och är allmänt tjurig. Sådan är inte den rimlige gubbjäveln.
Den rimlige gubbjäveln kan dock tangera gubbstrutten ibland. Jag förfasas till exempel på sant gubbstruttvis över fötter på säten och säger till om detta såvida jag inte befarar att tillsägningen kommer att föranleda ett kok stryk. Jag använder även gubbstruttiga uttryck som "ett kok stryk".
Där jag känner mig som mest gubbstruttig är dock när det gäller dåligt språkbruk i radio och TV. Likt en sann gubbstrutt reagerar jag varje gång det svärs i onödan i sagda medier. Jag tycker att det låter förskräckligt varje gång någon är "så jävla glad", eller "så helvetes tacksam" gentemot juryn, sina medtävlare, eller vad det nu gäller. Svordomar ska i mitt tycke reserveras till situationer som uttrycker frustration eller ilska.
Som den gången en till mig närstående syster (vi kan kalla henne Agda), svor över de korkade hantverkarna som hade höjt upp köksskåpen så att hon inte nådde ända upp till översta hyllan (överste Hylla, närvarande, haha). Hon var så arg, så arg....... tills hon kom på att de höll på att byta golv och att golvnivån därför för tillfället var lägre än normalt. Hon bytte då ut sin ilska mot skam och svor att hon aldrig skulle berätta detta för någon. Men hon berättade för någon. Det var dumt. Jävligt dumt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar