Här är jag

Kära, öppna dagbok. Dag ett av vad som ska vara fem dagars gräsänklingsskap har passerat. Det känns klichéartat att konstatera att gårdagen ägnades åt traditionellt manliga saker som däckbyte, bilservice och besök både på Biltema och Mekonomen. Det ska dock framhållas att det oftast är Finis som tar hand om bilgrejandet i den här familjen. Sedan ägnade jag även mycket tid åt shopping, matlagning och städning, så ur ett feministiskt perspektiv kan vi pusta ut. Jag balanserade de traditionella könsrollerna och varken min feminina eller min maskulina sida känner sig kränkt eller åsidosatt. 

Resten av veckan ska ägnas åt lite mer städning, film (såg två igår), lite studiotid, träning, mer matlagning, men naturligtvis mest åt saknad. Finis tog Junior med på besök hem till Österbotten och byn vi valt att kalla Nykors. Junior behöver tid med sin släkt där också och visst ska vi dela med oss åt våra grannar i öst. Finlands sak är vår nu när det är höst. Han har hittills fått träffa hundvalpar och liksom alla djur går de under samlingsnamnet "bö". Det var som en skiva som hakat upp sig, fick jag höra: "Bö....bö..... bö..... bö......"

Jag vaknade före klockan ringde denna morgon. Jag tror jag väcktes av att kroppen inte kände igen det sättet på vilket natten hade förflutit utan avbrott. Det är en märklig känsla att nu sitta och skriva helt utvilad. Hjärnan är både på tipp och och topp och jag levererar därför denna insiktsfulla, viktiga och lite smått poetiska text. 

Jag funderade denna morgon om att skriva om allmänrelevanta saker som att Pelas mördare liksom så många andra livstidsdömda tydligen inte dömdes till livstid när domen om livstid bestämdes. Han dömdes tydligen till 24 år i fängelset. Kan vi inte döpa om livstid till tillsvidarestraff, så att beteckningen motsvarar verkligheten? Jag kunde även ha skriva om det sorgliga i att de sex tidigare våldtäktsdömda med stor sannolikhet inte kommer att prövas igen, eftersom lagen de dömdes enligt är gammal och att det därför inte finns något prejudicerande syfte för HD att ta upp domen. Eller så hade jag kunnat skriva om hur Tyskland tydligen sköt ner ett avtal om hårda avgasbestämmelser inom EU. Eller om rasistmobbar i Moskva som återigen visar på att landet raskt rör sig i en nazistisk riktning. Men nej, det kändes rimligare att skriva om mig och mitt gräsänklingsskap. Varsågoda.