Replik till Fredrik Wersäll angående den friande domen mot de sexvåldtäktsdömda

Svea hovrätts Fredrik Wersäll och Anne Ramberg skrev häromdagen en artikel i SvD som ska antas förklara för det simpla och oförstående folket varför sex pojkar som fällts för våldtäkt av tingsrätten friades av tingsrätten. Artikeln står att finna här: http://mobil.svd.se/c.jsp;jsessionid=FDD8383D8E80FB582FE63CB7CD6481F8.aldo4?cid=25967591&rssId=&item=http%3a%2f%2fwww.svd.se%2f%3fservice%3dmobile%26amp%3barticleId%3d8579824%26amp%3bnew%3dtrue

Rubriken till artikeln är "Värderingar får aldrig styra i rättssalarna" och man sätter sig ut att förklara för oss stackars obildade icke-jurister hur rättsapparaten måste fungera objektivt till skillnad från den lynchmobb vi antas förespråka. Redan rubriken är förolämpande och visar på en syn på oss andra som vore vi idioter. Den antyder att vi som kritiserar domen inte förstår principen om rättsväsendets nödvändiga objektivitet. Nedan ska jag förklara för den som vill läsa, hur många av oss som upprörs över domen faktiskt inte är grottmänniskor med spikklubbor, utan att man faktiskt kan förstå juridikens och rättsstatens principer utan att ha en juristexamen i bakfickan. Som bakgrund rekommenderar jag att först läsa min text om själva domen (http://denrimligegubbjaveln.blogspot.se/2013/10/hovratten-friar-de-sex-valdtaktsdomda-i.html?m=1). I den påvisar jag hur hovrätten faller på sitt eget grepp och hur logikhoppen står som spön i backen. Min text där baseras helt på domen i sig och jag anser att hovrättens resonemang i den är helt renons på stringens, något som är sant även för artikeln i SvD. 

Wersäll och Ramberg menar att kritik som går ut på att hovrätten har bristfälliga kunskaper om mekanismerna bakom sexualbrott kan avfärdas med att "mål av detta slag alltid tilldelas domare med lång erfarenhet." Redan där har vi del av problemet. Jag och många med mig tvekar inför idén att domare med lång erfarenhet av våldtäktsmål faktiskt har tagit till sig modern syn på våldtäkter, på offer och på förövare. Den gamla föreställningen om att män inte har förmåga att uppfatta sin egen hotfullhet är helt klart något som fått hovrätten att resonera som de gjort. Pojkarna anses inte ha kunnat uppfatta att de varit hotfulla och därför kan inte hot ha förekommit eller upplevts, tycks resonemangen lyda. Trams. En sextonåring vet precis vilka signaler han sänder ut när han låser en dörr och fattar posto alltmedan hans kamrater turas om att penetrera en full tjej. Tjejen vet det också. Om en domare inte begriper detta, så är värdet av hens erfarenhet av sexualmål lika med noll.

Artikelförfattarna skriver att "Svagheterna i bevisningen måste tolkas till de åtalades förmån." Detta är förvisso sant som en princip och återigen förolämpar artikelförfattarna oss kritiker. Det är det sätt på vilket bevisningen tolkats som upprör. Spekulationer om vad som försiggått i flickans huvud åberopas som starkare bevis än de fakta som rätten själv erkänner finns, såsom låst dörr med vakt. Det kan inte råda några tvivel om de implicita hot som pojkarna sände ut, varken hos flickan eller hos pojkarna själva eller hos rätten. Om man vet något om något, det vill säga. 

"Det är också grundläggande att en domare aldrig får låta sina personliga värderingar styra dömandet." Vad annat än personliga värderingar kan förklara att man inte tror på flickan när hon säger sig upplevt situationen som hotfull, vilket enligt lagen räcker för att hon ska anses ha varit i ett hjälplöst tillstånd? Det är just detta som är kärnan i min kritik, att domen genomsyras av ett gäng unkna värderingar som ger vid handen pojkar inte förstår sitt ansvar eller sin makt, eller att flickor måste riskera liv och lem för att visa att de inte vill bli påsatta av sex snubbar. 

"Åklagaren har inte påstått att det förekommit något våld, hot eller tvång eller att hon motsatt sig de sexuella handlingarna." Detta påstående är det dummaste i hela artikeln. Åklagaren har beskrivit hela scenariot där dörren låses, vakt fattar posto och SEX KILLAR TURAS OM ATT SÄTTA PÅ EN FLICKA!!! Jo, Fredrik Wärsell och Anne Ramberg; åklagaren har förevisat hot om våld, men ni och rätten missade tydligen att se och förstå detta, just på grund av era värderingar. 

Så här skriver Fredrik och Anne vidare: "Det avgörande har i stället varit om flickan, i lagens mening, befunnit sig i ett hjälplöst tillstånd och att pojkarna otillbörligt utnyttjat detta. Som exempel på hjälplöst tillstånd nämns i lagtexten medvetslöshet, sömn, berusning och psykisk störning." De lämnade ut det faktum att förlamande hot också ska anses försätta en person i hjälplöst tillstånd, även när hoten inte är uttalade. 

Domen i hovrätten är pinsam och det är pinsamt att hovrättspresidenten kommer ut med ett försök till försvar av en felaktig, enskild dom. Artikeln gör ett antal ansatser för att förklara med en massa högtravande och onödigt långa meningar för oss juridikanalfabeter hur hovrättens domare är felfria robotar oförmögna att göra felaktiga bedömningar. Försvaret misslyckas kapitalt, tycker jag och jag hoppas fortfarande att domen tas upp av HD, som vid tidigare vansinnesdomar kring sexmål slagit hovrätten på fingrarna på föredömligt sätt (http://denrimligegubbjaveln.blogspot.se/2013/02/gubbvalde-och-haveri.html?m=0).

Alltför ofta beter sig jurister som att de har en unik kapacitet att förstå hur lagen fungerar och ska fungera. Lagar stiftas av de folkvalda som ofta hör och häpna inte är jurister. Ni jurister har inte gått på Hogwarts och blivit del av en annan värld än vi Mugglare. Vi kan faktiskt förstå skriven text och vi har rätt att kräva att våra främsta lagtolkare ska uttolka lagar enligt den anda de stiftades i. Det är folkets lag ni handskas med, inte juristernas.