Om vi vore människor som trodde allt för mycket på omen, skulle vi nog tänka om våra planer på att avsluta vår Thailandsvistelse med tre nätter i Bangkok. När diverse politiska oroligheter nu inte avskräckt oss, passade Orient Air på att igår kväll meddela oss att de ställt in vår flight från Phuket till Bangkok. Men vi ger oss inte. Luftkonditionerade shoppingcentrum lockar alltför mycket, så vi har nu bokat flygbiljetter med Nok Air och hoppas på att de inte ställer till det för oss.
Igår åkte vi disco-tuctuc en halvtimme till Kamala Beach för att hälsa på en vän till Finis. Det var en kul resa och helt klart bättre än att ta en vanlig taxi. Junior sitter nämligen inte still utan barnstol (vilket vanliga taxis inte har här). I en tuctuc kan vi ställa in hela vagnen med Junior fastspänd i den. Fortfarande inte på något sätt trafiksäkert, men en behaglig resa för alla inblandade. Junior somnade till slut till discodunket och sov vidare när vi anlände i Kamala. Finis kunde ta pedikyr och manikyr och jag fick ett par espressos till livs.
Att göra något annorlunda en dag var kul, men att hänga på en strand i 36 graders värme och gömma sig under ett parasoll för den stekande solen var begränsat njutningsfullt. Utan eget rum var det dessutom extra kul att Junior levererade lite extra denna dag. Till slut var blöja det enda kvarvarande rena plagget. Nåväl, kul att ha sett något nytt och att få träffa Finis kamrat som driver det mysiga bungalowhotellet Coconut Garden. Tror bestämt att det kommer bli några nätter där nästa besök i Thailand.
För fler besök blir det. Kanske lite för varmt i februari, men januari tror jag kommer att spenderas här många år framöver. Helt suveränt ställe om man bortser från reseklåpare som Orient Air och Lomprayah Ferry Service. Maten är outstanding, shoppingen kul och något mer varierad än på många andra resmål. Människorna är härliga, inte minst med Junior. Vattnet fantastiskt och ölen god. Vi har lyckats med att varken bränna oss själva eller Junior och 67% av oss har inte blivit magsjuka.
Nu har vi några dagar kvar och en månads resa känns rätt för oss. Vi har viss hemlängtan utan att längta härifrån, men när vi kommer hem tror jag att vi kommer att känna oss lite som jag vet Junior kommer att visa helt öppet: vi kommer även vi att (innombords) springa runt i huset och vrålskratta. Kanske borde vi alla göra det då och då.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar