Social media conduct

Härom dagen var jag med i ett meningsutbyte på en kamrats (vi kan kalla henne Berit) Facebook-vägg. Det handlade om ordet "hen":s vara eller icke vara. Dagens inlägg handlar inte om detta ords existensberättigande, utan om hur vi beter oss mot medmänniskor i (den virtuella) världen.

Berit frågade på sin vägg vad folk tyckte om införandet av ordet"hen" i svenska språket. Jag och andra med mig skrev att vi tycker att ordet känns förenklande och logiskt som ett substitut till att skriva "han/hon" i situationer där könet på personen inte är känt för den som skriver. Andra höll inte med utan ansåg att ordet inte hör hemma i svenska språket.

Så långt inget fel. Vi kan ha olika åsikter. Vi SKA ha olika åsikter (utom i omdömet av årets sommarväder, som vi alla ska avsky och förakta). MEN, det finns ingen anledning att vara otrevlig. Allra minst när vi debatterar på tredje persons vägg. Jag ska utveckla.

Berits kompis (vi kan kalla henne Tuttan) skrev att hon inte förstod hur man kunde vara så lat att man inte orkade skriva han och hon (Tuttan hade alltså inte riktigt förstått i vilka sammanhang vi tyckte "hen" ska användas, men det är inte superrelevant här, om än lite talande) och att de som använde ordet var tramsiga. Jag och andra vänner till Berit var således lata och tramsiga.

Reflektioner:
Skriven text är som gjord att missförstås, så läs gärna både en och två gånger innan du sätter dig till tolks för någon annans text. Speciellt viktigt i detta sammanhang. Jag och Tuttan har en gemensam vän. Tuttan ser det för oproblematiskt att förolämpa mig genom att kalla mig lat och tramsig på Berits vägg. Tänk på att vägginnehavaren hamnar i kläm om retoriken blir för hård. Det hände på min vägg vid ett tillfälle.:Två personer som inte känner varandra hamnade i ett meningsutbyte som blev lite för hätskt. Resultatet blev att jag höll mig borta från debatten på min vägg, då jag inte ville såra någon av dem. Det hade varit roligare att vara med, men det kändes olustigt.

Det är rimligt att anta att den du battlar med är lika god vän med vägginnehavaren som du är. Därför: 1. utgå inte från att vederbörande är en idiot. Det skrivna språket är designat så att det lätt kan missuppfattas. Genom att beskriva någon som en idiot, säger du samtidigt att vägginnehavaren är någon som är kamrat med en idiot. Ibland kan vi visserligen inte riktigt välja bort folk på Facebook, men oftast är vännerna självvalda av vägginnehavaren.
2. Tänk på att vägginnehavaren troligtvis vill bibehålla en god relation med er båda. Tvinga inte henom (HA!) att välja sida.
3. Det finns ytterligare en mängd anledningar till att stanna upp och fundera på om du kanske missförstår den du battlar med: De flesta människor är snälla och vill väl. Du bygger det goda samhället med vänlighet. Sänk dig inte till andras låga nivåer. Etc....

Som sagt, ibland är inte vänner på Facebook valda, men då kan man kolla med vägginnehavaren innan man smädar dem, som den gången jag började ana att den jag battlade ned på min kusins vägg var en fullblodsrasist. Jag skickade då ett privat meddelande till kusinen (vi kan kalla honom Chang) och frågade försiktigt vem personen var. Jag fick svaret att det var familjens svarta får, som inte kunde  unfriendas pga familjeband, men att ja han är ett vit makt-äckel och det var ok att krossa honom. Sagt och gjort.

Men generellt: Var snälla mot främlingar, om än inte för någon annan orsak än att det kan vara din väns vän. Men framför allt för att det är en medmänniska (tills dess hen bevisat sig vara en motmänniska).