Regeringen har i ett initiativ avsett att hjälpa lärare i extra stökiga klasser, sjösatt ett system med superlärare. Superlärarna ska komma in och hjälpa till där det behövs och fungera som en resurs för den individuella läraren.
Ordförande i lärarnas riksförbund, Metta Fjelkner gillar inte detta, enligt dagens DN. Hon säger:
– Jag förstår mina kollegers reaktion som utsätts för detta Bara det faktum att det kommer så kallade superlärare i klassrummet sänder signaler till eleverna att det är något fel på deras lärare som inte kan hålla ordning. I stället handlar det om ett ledningsproblem där rektorer måste ta sitt ansvar och stötta lärare som har en svår klass och att de skapar ett sådant klimat att lärare vågar be om hjälp.
Metta tycker alltså att rektor får hjälpa till, men inte en utomstående. Rektor får indikera att det är något fel på läraren, men en utomstående ska inte komma här och tro att hen är någon. Det verkar röra sig om minst två hål i huvudet här. Dels vill Metta inte att utomstående ska granska skolor. Skolverket är dock satta att granska och leda, så det är bara att gilla läget, Metta. Men den stora poängen för Metta tycks vara att superlärarna identifierar (pekar ut, som Metta skriver) lärare som inte klarar av sin uppgift. Hon använder ordet "utsätts" när hon beskriver hjälpen läraren får.
Hon skriver i en chatt om att hon förordar fortbildning i grupp framför granskande av individuella lärare. Problemet Metta, är att läraren är en individ och alla kurser i världen inte hjälper i de fall läraren inte vågar, vill, eller kan tillämpa det hen lärt sig på alla de kurser hen har suttit med på.
Världen och skolan består av individer, både på elev-sidan och lärar-sidan. Ibland måste vi gå ner på individnivå för att komma tillrätta med problemet. Ibland är problemet en lärare som inte håller måttet och som blivande förälder och medborgare är jag för all granskning. Olämpliga lärare ska hjälpas och som sista utväg förmås söka sig till en för henom mer lämplig sysselsättning.
De flesta av oss hade eller har en lärare som skulle ha behöva utvärderats och stöttats av någon utifrån, någon som inte är låst av kollegiala hänsynstaganden. Det är naivt att tro att den enskilda skolan alltid vet bäst och vågar "utsätta" sina lärare för den hjälp de behöver.
Nej Meta, du och jag har diametralt olika åsikter. Jag är för mer granskning utifrån och mer direkt stöd till de lärare som behöver det. Du säger att du är rädd för att eleverna får en signal om att det är något fel på deras lärare om en superlärare kommer in i bilden. Tro mig, Metta. Eleverna vet redan att det är något fel på deras lärare. Elever är inte hjärndöda nickedockor, utan de har björnkoll på vilken lärare som är kompetent och vilken som skulle passa bättre som djurskötare på parken Zoo.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar